Tips & råd

Till dig som är djurägare följer nedan ett antal tips och råd inom ämnen vi ofta får frågor om.

ID-märkning

Från och med 2001 är det obligatoriskt för alla hundar att vara ID-märkta och du som ägare måste registrera ditt ägarskap i ett centralt register hos Jordbruksverket. Detta är för att göra det enklare att fastställa vem som är ägare ifall hunden springer bort eller blir skadad. Valpar ska ID-märkas före fyra månaders ålder, vilket oftast innebär att det görs av uppfödaren i samband med besiktning av valpen inför försäljning.

Tyvärr så är det än så länge inte obligatoriskt att ID-märka katter. Vi rekommenderar dock starkt att du ID-märker din katt. Dels för att kunna hitta dig som ägare om katten skulle springa bort, men även för att du som ägare ska kunna visa att det faktiskt är din katt.

Det är viktigt att ID-märka din katt även om den bara lever som innekatt. Katter har stor förmåga att smita ut när du minst anar det och en katt som inte är van att vara ute har svårt att klara sig själv och kan irra iväg långa sträckor.

Märkningssätt

Det finns två olika sätt att ID-märka din hund eller katt, -med örontatuering eller chipmärkning. Tidigare var det vanligt att hundar märktes med en siffer- och bokstavstatuering i det vänstra örat. Detta gjordes vanligtvis när valpen var ca 8 veckor gammal. Ingreppet är smärtsamt och nuförtiden måste djuret bedövas innan detta görs. Det är därför inte lika vanligt att hundar ID-märks med tatuering längre. Det har istället blivit vanligt att ID-märka hunden med ett microchip som placeras med hjälp av en lite större spruta under huden i nacken på hunden. För katter är det fortfarande vanligast att de märks med en örontatuering. Detta görs då ofta i samband med kastrering.

För- och nackdelar med örontatuering

Med en örontatuering kan vem som helst se att djuret är märkt och söka i något av de register som finns. Örontatueringen kan dock blekna och bli suddig med åren vilket kan göra det svårt att tyda den. Djuret måste även bedövas, helst med ett narkosmedel, för att utföra tatueringen. Det kan även anses vara missprydande med en tatuering i örat.

För- och nackdelar med chipmärkning

Med en chipmärkning syns det inte utanpå djuret att det har en märkning. För att läsa av märkningen krävs en speciell apparat som finns hos veterinärer, Polisen och hundklubbar med fler. Numret går dock alltid att läsa och blir aldrig otydligt. Det är mycket sällsynt att microchippet slutar att fungera. För utfärdande av EU-pass inför utlandsresa krävs det nu även att djuret har en chipmärkning.

När det gäller katter är det ännu inte alla som vet att katter kan vara chipmärkta, utan letar enbart efter en örontatuering om de hittar en bortsprungen katt.

Registrering

När du har ID-märkt ditt djur är det viktigt att märkningen registreras tillsammans med dina personuppgifter för att det ska vara någon nytta med märkningen. För hundar är Jordbruksverkets centrala hundregister obligatoriskt. Det finns dock även möjlighet att registrera ID-märkningen hos Svenska Kennelklubben, oavsett om du har en blandras eller en renrasig hund.

För katter finns det två olika register att anmäla era uppgifter till. Både i Svenska Kennelklubbens ID-register “DjurID” och hos Kattförbundet SVERAK. Vi rekommenderar att katten registreras i båda registren.

Försäkring

Att försäkra ditt djur kan visa sig vara en god investering. I takt med att veterinärvården blir allt mer avancerad ökar även kostnaderna för dig som djurägare. Idag görs fler ingrepp och behandlingar på våra djur, dels på grund av att vi helt enkelt kan göra mer än tidigare, men även för att djuren blir allt mer betydelsefulla i våra liv.

För att inte riskera att behöva välja bort behandlingar, eller i värsta fall behöva avliva djuret på grund av för stora kostnader, kan du teckna en veterinärvårds-försäkring. Det finns en mängd olika att välja mellan. Dessa kan ha olika försäkringsvillkor och olika system för skadereglering. De allra flesta har bra hemsidor där du kan läsa försäkringsvillkoren och enkelt göra jämförelser. Generellt  fungerar de flesta försäkringar likadant. Du betalar en årspremie, antingen som en klumpsumma eller fördelat över året. Denna betalas oavsett om ditt djur behöver veterinärvård eller ej. Om djuret skadar sig eller blir sjukt kan du utnyttja försäkringen när kostnaderna kommit upp över din självrisk.

Storleken på självrisken kan variera beroende på vilken försäkring du tecknat. Vanligtvis är den mellan 1100-2500 kr vilket är den delen  du alltid betalar själv. I vissa försäkringar finns även en rörlig självrisk, vilket är en procentsats av de kostnader som överstiger den fasta självrisken (vanligtvis 15-25%), vilken du får betala själv.

Om du behöver utnyttja din försäkring skickar du in skadeanmälan som du får, tillsammans med ditt kvitto när du betalat för besöket. Du får sedan tillbaka pengar från försäkringsbolaget som sätts in på ditt bankkonto.

Under kontorstid finns även möjlighet att direktreglera besöket. Det innebär att du endast betalar din självrisk (fast + rörlig del) vid besöket och försäkringsbolaget betalar ut sin ersättning direkt till kliniken. Detta gör att du slipper ligga ute med pengar tills du får ersättning från försäkringsbolaget. För denna tjänst tar kliniken ut en avgift på 150 kr.

Under en tid efter att du utnyttjat din försäkring innefattas ytterligare veterinärkostnader av samma självriskperiod. Under denna tid behöver du alltså inte betala din fasta självrisk igen, utan endast eventuell rörlig självrisk. Längden på självriskperioden är varierar mellan olika bolag.

Det finns även möjlighet att teckna en livförsäkring för ditt djur. Det innebär att om du blir tvungen att avliva ditt djur av medicinska orsaker kan du få ut en ersättning från försäkringsbolaget, oftast motsvarande djurets marknadsvärde.

Det finns en mängd olika försäkringsbolag att välja mellan. Dessa kan ha olika försäkringsvillkor och olika system för skadereglering. De allra flesta har bra hemsidor där du kan läsa försäkringsvillkoren och enkelt göra prisjämförelser. I vår länksamling finns de vanligaste försäkringsbolagen med.

På en generell nivå fungerar de flesta försäkringar likadant. Du betalar en årspremie, antingen som en klumpsumma eller fördelat över året. Denna summa betalas oavsett om ditt djur behöver veterinärvård eller ej. Om djuret skadar sig eller blir sjukt kan du utnyttja försäkringen när kostnaderna kommit upp över din självrisk. Storleken på självrisken kan variera beroende på vilken försäkring du tecknat, vanligtvis ligger den mellan 1100-2500 kr och den delen får du alltid betala själv. I vissa försäkringar finns även en rörlig självrisk, vilket är en procentsats av de kostnader som överstiger den fasta självrisken (vanligtvis 15-25%), vilken du får betala själv.

Kastrering

Kastrering av hund

Vid en kastrering tar man bort könshormonproduktionen genom att ta bort könskörtlarna. På hane tar man bort båda testiklarna och på tik, äggstockarna samt livmodern. Efter operationen klingar könshormonerna av under ca en månad och därmed även beteenden som är hormonellt betingade, men man ska veta att vissa beteende som befästs som t ex hanhundsilska inte alltid försvinner. Det kan därför vara bra att pröva med kemisk kastrering först för att se om förändringen blir den förväntade.

Medicinskt finns det många fördelar men också nackdelar. På tik försvinner helt risken för livmoderinflammation som på vissa raser drabbar ca 50% samt vid kastration före 2 år ålder minskar risken för juvertumör drastiskt. Hos hanhund minskar risken för prostatabesvär, bråck i ändtarmen samt naturligtvis tumöromvandling av testiklarna.

Nackdelarna är risken för viktökning, man bör direkt efter Kemisk eller kirurgisk kastrering dra ner ca 30 % på energin, detta är kanske i mesta laget men det är alltid mycket lättare att öka fodret om din hund blir för tunn. Andra nackdelar är att päls kvalitén på vissa individer blir mer lik valppäls. På tikar kan ca 10 % drabbas av inkontinensbesvär men detta går dock för det mesta att medicinera.

Hoppas denna information gör ert beslut lättare och tilläggas bör att de flesta djurägarna är mycket nöjda med sina kastrerade hundar.

Kastrering av katt

Vid kastreringen tas äggstockar och livmoder bort.

På Uppsala Veterinärmottagning kastrerar vi honkatter antingen via så kallat flanksnitt eller med bukingrepp (s.k. Linje Alba). Både bukingrepp och flanksnitt har vissa fördelar. Vid flanksnitt går man in på höger sida i stället för under buken som i vanliga fall. Med denna metod minskar man risken för bråck och såret blir mycket mindre. Vi syr såret med material som tas upp av kroppen, så man behöver inte komma in för att ta bort stygn. Katterna brukar inte heller bry sig om såret när det sitter på sidan så dom behöver oftast ingen krage.

Många katter går lätt upp i vikt då de kastrerats, så det är bra att minska fodergivan redan direkt efter kastreringen med ca 30%. Detta för att förhindra övervikt, ett allt större problem som bidrar till många sjukdomar.

Utfodring

I vår butik säljer vi veterinärfoder, vilket kan vara en nödvändig del av ditt djurs behandling.

Vi saluför foder av märkena Hill’s och Royal Canin.

Dietråd vid kräkningar och diarré

Kräkningar och diarré hos hund och katt kan ha många olika orsaker. Det kan röra sig om att djuret ätit något olämpligt, en bakterie- eller virusinfektion, kraftig parasitbörda eller någon annan sjukdom som påverkar djurets mag-tarmkanal. Åtgärderna kan därför variera.

Kontakta oss om:

Om ditt djur har kraftiga kräkningar och/eller diarré eller är allmänpåverkad ber vi er att kontakta oss då det kan vara symtom på allvarlig sjukdom.

Detta är extra viktigt om djuret ej får behålla vatten, fortsätter att kräkas trots att det ej kommer upp något, om det finns blod i kräkningarna eller diarrén samt om djuret är kraftigt allmänpåverkat eller har feber.

Vid kräkningar och diarré hos unga djur bör veterinär alltid kontaktas.

Det är mycket viktigt att djuret hela tiden har tillgång till färskt vatten. Minimibehovet av vätska under ett dygn är för en hund ca 50 ml/kg (alltså 1 liter för en 20 kg hund) och ca 60 ml/kg för en katt eller för riktigt små hundar. Om djuret inte får i sig tillräckligt mycket vätska kan det behöva läggas in hos veterinären under dagen för att få dropp.  Det finns även olika tillskott som kan ges för att påskynda tillfrisknandet.

Vi säljer produkterna FortiFlora och Canikur i vår butik.

FortiFlora är ett pulver med goda tarmbakterier som strös på maten en gång/dag.

Canikur (pasta eller tabletter) är ett preparat som skyddar tarmväggen och stoppar diarré genom att dra till sig vätska och binda toxiner som kan bildas i tarmen.

Inför utlandsresa

Beroende på vilket land djuret ska resa till kan risken för andra sjukdomar som normalt sett inte finns i Sverige variera. Det kan vara lämpligt att använda ett fästingbekämpande preparat eller att vaccinera mot exempelvis leptospiros.

OBS! Ny information om in- och utresa. Läs mer på Jordbruksverkets hemsida.

Pass

För att resa inom EU måste djuret ha ett EU-pass. I passet finns uppgifter om djuret och vilka förebyggande åtgärder det har fått, så som vaccineringar, avmaskningar och hälsoundersökningar.

Rabiesvaccin

För att djuret ska få resa tillbaka till Sverige måste det vara rabiesvaccinerat. Det kan dock finnas andra regler för att få föra in ett djur i övriga EU-länder, varför det är mycket viktigt att ta reda på bestämmelserna i god tid före resa. Information kan fås från Jordbruksverket samt det aktuella landets ambassad.

Det finns två olika tillverkare av rabiesvaccin. Det ena görs vanligtvis genom att ge djuret 2 sprutor med 3-4 veckors mellanrum, varvid ett pass oftast utfärdas vid första vaccineringen. Det andra märket ges endast en gång.

Beroende på vilket vaccin som använts ska djuret sedan åter vaccineras med ett intervall på max 1 år för Rabisin vet. eller 3 års intervall för Nobivac Rabies vet. Om intervallet överskrids måste man vänta minst 21 dagar innan utresa.

Djuret bör generellt sett även ha ett gott skydd mot de sjukdomar som vi normalt vaccinerar emot i Sverige, förekomsten av dessa sjukdomar kan vara betydligt högre i andra länder.

Chipmärkning

Vid resa till, eller från övriga världen är det ännu viktigare att ta reda på vad som krävs, det kan till exempel finnas krav på isolering/karantän vid införsel från vissa högriskländer.

Djuret måste vara ID-märkt med en läsbar märkning.

Från och med 3 juli 2011 är endast chipmärkning godkänt som märkningsmetod. Djur som är örontatuerade och redan har ett pass med antecknat märkningsdatum behöver dock ej märkas om så länge tatueringen är väl läsbar.

Avmaskning

Avmaskning mot rävens dvärgbandmask rekommenderas inom 10 dagar före inresa i Sverige. Det ska göras med ett preparat som innehåller substansen prazikvantel. Det är viktigt att noggrant plocka upp avföringen efter hunden de första dagarna efter avmaskningen för att minska smittspridning.

Ytterligare en avmaskning rekommenderas inom 1-2 veckor efter hemkomsten till Sverige.

Avmaskning

Hundar och katter kan vara smittade av inälvsparasiter utan att visa några symtom. En mindre mängd parasiter stör inte heller djurets hälsa.

Exempel på fysiska tecken på att ditt djur har inälvsparasiter/mask:

Dessa symtom kan dock ses vid en mängd olika sjukdomstillstånd, kontakta därför i första hand veterinär om ditt djur visar dessa symtom.

Det tydligaste tecknet är dock att mask ses i avföringen, runt analöppningen eller i kräkningar.

De flesta inälvsparasiter är artspecifika och därför kan inte kattens maskar smitta till hunden och vice versa. De smittar endast i sällsynta fall till oss människor och det krävs då att man får i sig spolmaskens ägg via munnen. Bandmasken behöver däremot en mellanvärd och kan därför inte smitta till människor.

Avmaskning hos katt

Spolmask

Kattungar bör avmaskas första gången före 21 dagars ålder (14-20 dagar). Därefter sker fortsatt avmaskning enligt intervallet för valt preparat fram till 3 månaders ålder. Vid användning av Banmint innebär detta att avmaskning ges varannan vecka och vid användning av Axilur ges avmaskningen 3 dagar i rad med 4 veckors mellanrum.

Innekatter som är uppfödda inomhus har sällan inälvsparasiter, träckprov bör därför tas vid 4 veckors ålder för att undersöka om det finns ett behov att avmaska.

Utekatter kan vid behov avmaskas 2 gånger/år upp till 2 års ålder, därefter endast vid symtom.

Äldre katter får sällan spolmaskinfektion och avmaskning rekommenderas endast efter påvisande av maskförekomst.

Bandmask

Katter infekteras med bandmask genom att äta bytesdjur, så som små gnagare. Det är därför generellt sett endast utekatter som drabbas. Avmaskning rekommenderas endast vid påvisad förekomst av bandmask, vilket antingen sker genom träckprov eller genom att masksegment (ser ut som vita risgryn) ses i avföringen eller runt anus.

Avmaskning hos hund

Spolmask

Valpar bör avmaskas första gången före 21 dagars ålder (14-20 dagar). Därefter sker fortsatt avmaskning enligt intervallet för valt preparat fram till 3 månaders ålder. Vid användning av Banminth innebär detta att avmaskning ges varannan vecka och vid användning av Axilur ges avmaskningen 3 dagar i rad med 4 veckors mellanrum. Tiken avmaskas i samband med valparnas första avmaskning.

Tikar i kennelmiljö med dokumenterat stora problem med spolmask kan avmaskas dagligen med Axilur från dag 40 i dräktigheten till och med 14 dagar efter valpningen för att förebygga infektion av valparna.

Vuxna hundar har sällan spolmask och avmaskas endast efter påvisad maskförekomst vid träckprov.

Bandmask

Bandmask ses sällan hos hund, undantaget hundar som äter små gnagare. Avmaskning sker endast efter påvisad maskförekomst vid träckprov.

Rävens dvärgbandmask

Denna bandmask är vanligt förekommande i Mellaneuropa och har nu även påträffats i Sverige. Parasiten kan även infektera människor och kan ge mycket allvarliga symtom. Det är därför mycket viktigt att hundar som rest i Europa avmaskas med ett preparat innehållande prazikvantel inom 10 dagar före återresa till Sverige, samt inom en vecka efter hemkomst. Avföringen bör tas omhand noggrant under de 3 närmsta dagarna efter avmaskning.

Avmaskningsmedel

För att minska risken att parasiterna utvecklar resistens mot våra avmaskningsmedel bör endast valpar/kattungar samt djur med konstaterad parasitförekomst avmaskas. Ett så riktat praparat som möjligt bör användas, dvs har djuret endast spolmask används inte ett preparat som är verksamt mot både spolmask och bandmask i första hand.

ID-märkning

Från och med 2001 är det obligatoriskt för alla hundar att vara ID-märkta och du som ägare måste registrera ditt ägarskap i ett centralt register hos Jordbruksverket. Detta är för att göra det enklare att fastställa vem som är ägare ifall hunden springer bort eller blir skadad. Valpar ska ID-märkas före fyra månaders ålder, vilket oftast innebär att det görs av uppfödaren i samband med besiktning av valpen inför försäljning.

Tyvärr så är det än så länge inte obligatoriskt att ID-märka katter. Vi rekommenderar dock starkt att du ID-märker din katt. Dels för att kunna hitta dig som ägare om katten skulle springa bort, men även för att du som ägare ska kunna visa att det faktiskt är din katt.

Det är viktigt att ID-märka din katt även om den bara lever som innekatt. Katter har stor förmåga att smita ut när du minst anar det och en katt som inte är van att vara ute har svårt att klara sig själv och kan irra iväg långa sträckor.

Märkningssätt

Det finns två olika sätt att ID-märka din hund eller katt, -med örontatuering eller chipmärkning. Tidigare var det vanligt att hundar märktes med en siffer- och bokstavstatuering i det vänstra örat. Detta gjordes vanligtvis när valpen var ca 8 veckor gammal. Ingreppet är smärtsamt och nuförtiden måste djuret bedövas innan detta görs. Det är därför inte lika vanligt att hundar ID-märks med tatuering längre. Det har istället blivit vanligt att ID-märka hunden med ett microchip som placeras med hjälp av en lite större spruta under huden i nacken på hunden. För katter är det fortfarande vanligast att de märks med en örontatuering. Detta görs då ofta i samband med kastrering.

För- och nackdelar med örontatuering

Med en örontatuering kan vem som helst se att djuret är märkt och söka i något av de register som finns. Örontatueringen kan dock blekna och bli suddig med åren vilket kan göra det svårt att tyda den. Djuret måste även bedövas, helst med ett narkosmedel, för att utföra tatueringen. Det kan även anses vara missprydande med en tatuering i örat.

För- och nackdelar med chipmärkning

Med en chipmärkning syns det inte utanpå djuret att det har en märkning. För att läsa av märkningen krävs en speciell apparat som finns hos veterinärer, Polisen och hundklubbar med fler. Numret går dock alltid att läsa och blir aldrig otydligt. Det är mycket sällsynt att microchippet slutar att fungera. För utfärdande av EU-pass inför utlandsresa krävs det nu även att djuret har en chipmärkning.

När det gäller katter är det ännu inte alla som vet att katter kan vara chipmärkta, utan letar enbart efter en örontatuering om de hittar en bortsprungen katt.

Registrering

När du har ID-märkt ditt djur är det viktigt att märkningen registreras tillsammans med dina personuppgifter för att det ska vara någon nytta med märkningen. För hundar är Jordbruksverkets centrala hundregister obligatoriskt. Det finns dock även möjlighet att registrera ID-märkningen hos Svenska Kennelklubben, oavsett om du har en blandras eller en renrasig hund.

För katter finns det två olika register att anmäla era uppgifter till. Både i Svenska Kennelklubbens ID-register “DjurID” och hos Kattförbundet SVERAK. Vi rekommenderar att katten registreras i båda registren.

Försäkring

Att försäkra ditt djur kan visa sig vara en god investering. I takt med att veterinärvården blir allt mer avancerad ökar även kostnaderna för dig som djurägare. Idag görs fler ingrepp och behandlingar på våra djur, dels på grund av att vi helt enkelt kan göra mer än tidigare, men även för att djuren blir allt mer betydelsefulla i våra liv.

För att inte riskera att behöva välja bort behandlingar, eller i värsta fall behöva avliva djuret på grund av för stora kostnader, kan du teckna en veterinärvårds-försäkring. Det finns en mängd olika att välja mellan. Dessa kan ha olika försäkringsvillkor och olika system för skadereglering. De allra flesta har bra hemsidor där du kan läsa försäkringsvillkoren och enkelt göra jämförelser. Generellt  fungerar de flesta försäkringar likadant. Du betalar en årspremie, antingen som en klumpsumma eller fördelat över året. Denna betalas oavsett om ditt djur behöver veterinärvård eller ej. Om djuret skadar sig eller blir sjukt kan du utnyttja försäkringen när kostnaderna kommit upp över din självrisk.

Storleken på självrisken kan variera beroende på vilken försäkring du tecknat. Vanligtvis är den mellan 1100-2500 kr vilket är den delen  du alltid betalar själv. I vissa försäkringar finns även en rörlig självrisk, vilket är en procentsats av de kostnader som överstiger den fasta självrisken (vanligtvis 15-25%), vilken du får betala själv.

Om du behöver utnyttja din försäkring skickar du in skadeanmälan som du får, tillsammans med ditt kvitto när du betalat för besöket. Du får sedan tillbaka pengar från försäkringsbolaget som sätts in på ditt bankkonto.

Under kontorstid finns även möjlighet att direktreglera besöket. Det innebär att du endast betalar din självrisk (fast + rörlig del) vid besöket och försäkringsbolaget betalar ut sin ersättning direkt till kliniken. Detta gör att du slipper ligga ute med pengar tills du får ersättning från försäkringsbolaget. För denna tjänst tar kliniken ut en avgift på 150 kr.

Under en tid efter att du utnyttjat din försäkring innefattas ytterligare veterinärkostnader av samma självriskperiod. Under denna tid behöver du alltså inte betala din fasta självrisk igen, utan endast eventuell rörlig självrisk. Längden på självriskperioden är varierar mellan olika bolag.

Det finns även möjlighet att teckna en livförsäkring för ditt djur. Det innebär att om du blir tvungen att avliva ditt djur av medicinska orsaker kan du få ut en ersättning från försäkringsbolaget, oftast motsvarande djurets marknadsvärde.

Det finns en mängd olika försäkringsbolag att välja mellan. Dessa kan ha olika försäkringsvillkor och olika system för skadereglering. De allra flesta har bra hemsidor där du kan läsa försäkringsvillkoren och enkelt göra prisjämförelser. I vår länksamling finns de vanligaste försäkringsbolagen med.

På en generell nivå fungerar de flesta försäkringar likadant. Du betalar en årspremie, antingen som en klumpsumma eller fördelat över året. Denna summa betalas oavsett om ditt djur behöver veterinärvård eller ej. Om djuret skadar sig eller blir sjukt kan du utnyttja försäkringen när kostnaderna kommit upp över din självrisk. Storleken på självrisken kan variera beroende på vilken försäkring du tecknat, vanligtvis ligger den mellan 1100-2500 kr och den delen får du alltid betala själv. I vissa försäkringar finns även en rörlig självrisk, vilket är en procentsats av de kostnader som överstiger den fasta självrisken (vanligtvis 15-25%), vilken du får betala själv.

Kastrering

Kastrering av hund

Vid en kastrering tar man bort könshormonproduktionen genom att ta bort könskörtlarna. På hane tar man bort båda testiklarna och på tik, äggstockarna samt livmodern. Efter operationen klingar könshormonerna av under ca en månad och därmed även beteenden som är hormonellt betingade, men man ska veta att vissa beteende som befästs som t ex hanhundsilska inte alltid försvinner. Det kan därför vara bra att pröva med kemisk kastrering först för att se om förändringen blir den förväntade.

Medicinskt finns det många fördelar men också nackdelar. På tik försvinner helt risken för livmoderinflammation som på vissa raser drabbar ca 50% samt vid kastration före 2 år ålder minskar risken för juvertumör drastiskt. Hos hanhund minskar risken för prostatabesvär, bråck i ändtarmen samt naturligtvis tumöromvandling av testiklarna.

Nackdelarna är risken för viktökning, man bör direkt efter Kemisk eller kirurgisk kastrering dra ner ca 30 % på energin, detta är kanske i mesta laget men det är alltid mycket lättare att öka fodret om din hund blir för tunn. Andra nackdelar är att päls kvalitén på vissa individer blir mer lik valppäls. På tikar kan ca 10 % drabbas av inkontinensbesvär men detta går dock för det mesta att medicinera.

Hoppas denna information gör ert beslut lättare och tilläggas bör att de flesta djurägarna är mycket nöjda med sina kastrerade hundar.

Kastrering av katt

Vid kastreringen tas äggstockar och livmoder bort.

På Uppsala Veterinärmottagning kastrerar vi honkatter antingen via så kallat flanksnitt eller med bukingrepp (s.k. Linje Alba). Både bukingrepp och flanksnitt har vissa fördelar. Vid flanksnitt går man in på höger sida i stället för under buken som i vanliga fall. Med denna metod minskar man risken för bråck och såret blir mycket mindre. Vi syr såret med material som tas upp av kroppen, så man behöver inte komma in för att ta bort stygn. Katterna brukar inte heller bry sig om såret när det sitter på sidan så dom behöver oftast ingen krage.

Många katter går lätt upp i vikt då de kastrerats, så det är bra att minska fodergivan redan direkt efter kastreringen med ca 30%. Detta för att förhindra övervikt, ett allt större problem som bidrar till många sjukdomar.

Utfodring

I vår butik säljer vi veterinärfoder, vilket kan vara en nödvändig del av ditt djurs behandling.

Vi saluför foder av märkena Hill’s och Royal Canin.

Dietråd vid kräkningar och diarré

Kräkningar och diarré hos hund och katt kan ha många olika orsaker. Det kan röra sig om att djuret ätit något olämpligt, en bakterie- eller virusinfektion, kraftig parasitbörda eller någon annan sjukdom som påverkar djurets mag-tarmkanal. Åtgärderna kan därför variera.

Kontakta oss om:

Om ditt djur har kraftiga kräkningar och/eller diarré eller är allmänpåverkad ber vi er att kontakta oss då det kan vara symtom på allvarlig sjukdom.

Detta är extra viktigt om djuret ej får behålla vatten, fortsätter att kräkas trots att det ej kommer upp något, om det finns blod i kräkningarna eller diarrén samt om djuret är kraftigt allmänpåverkat eller har feber.

Vid kräkningar och diarré hos unga djur bör veterinär alltid kontaktas.

Det är mycket viktigt att djuret hela tiden har tillgång till färskt vatten. Minimibehovet av vätska under ett dygn är för en hund ca 50 ml/kg (alltså 1 liter för en 20 kg hund) och ca 60 ml/kg för en katt eller för riktigt små hundar. Om djuret inte får i sig tillräckligt mycket vätska kan det behöva läggas in hos veterinären under dagen för att få dropp.  Det finns även olika tillskott som kan ges för att påskynda tillfrisknandet.

Vi säljer produkterna FortiFlora och Canikur i vår butik.

FortiFlora är ett pulver med goda tarmbakterier som strös på maten en gång/dag.

Canikur (pasta eller tabletter) är ett preparat som skyddar tarmväggen och stoppar diarré genom att dra till sig vätska och binda toxiner som kan bildas i tarmen.

Inför utlandsresa

Beroende på vilket land djuret ska resa till kan risken för andra sjukdomar som normalt sett inte finns i Sverige variera. Det kan vara lämpligt att använda ett fästingbekämpande preparat eller att vaccinera mot exempelvis leptospiros.

OBS! Ny information om in- och utresa. Läs mer på Jordbruksverkets hemsida.

Pass

För att resa inom EU måste djuret ha ett EU-pass. I passet finns uppgifter om djuret och vilka förebyggande åtgärder det har fått, så som vaccineringar, avmaskningar och hälsoundersökningar.

Rabiesvaccin

För att djuret ska få resa tillbaka till Sverige måste det vara rabiesvaccinerat. Det kan dock finnas andra regler för att få föra in ett djur i övriga EU-länder, varför det är mycket viktigt att ta reda på bestämmelserna i god tid före resa. Information kan fås från Jordbruksverket samt det aktuella landets ambassad.

Det finns två olika tillverkare av rabiesvaccin. Det ena görs vanligtvis genom att ge djuret 2 sprutor med 3-4 veckors mellanrum, varvid ett pass oftast utfärdas vid första vaccineringen. Det andra märket ges endast en gång.

Beroende på vilket vaccin som använts ska djuret sedan åter vaccineras med ett intervall på max 1 år för Rabisin vet. eller 3 års intervall för Nobivac Rabies vet. Om intervallet överskrids måste man vänta minst 21 dagar innan utresa.

Djuret bör generellt sett även ha ett gott skydd mot de sjukdomar som vi normalt vaccinerar emot i Sverige, förekomsten av dessa sjukdomar kan vara betydligt högre i andra länder.

Chipmärkning

Vid resa till, eller från övriga världen är det ännu viktigare att ta reda på vad som krävs, det kan till exempel finnas krav på isolering/karantän vid införsel från vissa högriskländer.

Djuret måste vara ID-märkt med en läsbar märkning.

Från och med 3 juli 2011 är endast chipmärkning godkänt som märkningsmetod. Djur som är örontatuerade och redan har ett pass med antecknat märkningsdatum behöver dock ej märkas om så länge tatueringen är väl läsbar.

Avmaskning

Avmaskning mot rävens dvärgbandmask rekommenderas inom 10 dagar före inresa i Sverige. Det ska göras med ett preparat som innehåller substansen prazikvantel. Det är viktigt att noggrant plocka upp avföringen efter hunden de första dagarna efter avmaskningen för att minska smittspridning.

Ytterligare en avmaskning rekommenderas inom 1-2 veckor efter hemkomsten till Sverige.

Denna sidan använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att stanna på vår hemsida godkänner du vårt användade av cookies. Läs mer här.