Våra tjänster

Reception

Receptionen är den första anhalten vid ert besök hos oss. Det är här ni anmäler er ankomst och patienten registreras i journalsystemet. Om du vill direktreglera ditt besök till ditt försäkringsbolag kan du gärna säga till receptionen redan vid ankomst. Efter besöket sker även betalningen här.

På vardagar möts du här av vår receptionist som hjälper dig med allt det praktiska kring besöket. På söndagar är receptionen obemannad, ring då på klockan i receptionen när du kommer så hjälper vi dig så snart vi kan. Om det är väntetid beror det på att vi har patienter och inte kan komma ifrån med en gång.

När du anmält dig och ditt djur i receptionen ombeds du oftast att sitta ned i väntrummet tillsammans med ditt djur tills det är er tur. Vi har ett eget kattväntrum. Vänligen håll din katt i bur och din hund kopplad och låt den inte hälsa på andra djur. Om ditt djur är oroligt i väntrummet eller inte tycker om andra djur, prata med receptionisten så kan ni få vänta på ett undersökningsrum eller på parkeringen.

I väntrummet finns tillgång till enklare fika, kaffe, vatten, toalett och vattenskålar till törstiga djur.

Här finns även vår butik med ett utbud av veterinärfoder, öronrengöringsmedel, schampon, godis, leksaker mm. Om något foder som du vill köpa saknas kan vi ofta beställa hem det. Receptionisten kan ge enklare rådgivning kring foder mm, men hänvisar vidare till veterinär om det behövs.

Läs gärna mer på “Inför ditt besök”

Du är välkommen att kontakta oss om du har några frågor!

Akutmottagning

Vi tar emot akuta patienter i mån av tid. Vi har inte drop-in. Kontakta oss via telefon innan ni kommer hit för att vi lättast ska kunna planera dagen samt för att kunna förbereda för akutvård. Detta kan i vissa fall innebära en viss väntetid för planerade undersökningar, vi ber er ha överseende med detta då det kan vara livsavgörande för den akuta patienten.

Poliklinik

På poliklinikavdelningen sker de flesta av undersökningarna. Vi har tre poliklinikrum i direkt anslutning till väntrummet, några på övervåningen (hiss finns) samt ett rum med ingång direkt från parkeringen. Exempel på besvär vi utreder på polikliniken är hud- och öronproblem, hältor, kräkningar och diarré, dålig aptit, viktnedgång och trötthet.

Röntgen

Vi har direktdigital röntgen som ger god bildkvalité och bilderna kan avläsas på datorskärmen direkt i samband med undersökningen. Vi utför både akuta och planerade undersökningar. Om en extra bedömning behövs av specialist i radiologi kan det göras på plats av vår radiolog eller så kan vi skicka bilderna för extern avläsning.

 Vi använder bland annat röntgen för att undersöka/diagnostisera:

Vi genomför även röntgen för

Hos hund kan foster ses på röntgen från ca dag 43 efter ägglossning. Ofta är de dock otydliga vid denna tidpunkt och svåra att räkna. Vi rekommenderar därför att man väntar till ca dag 50 i dräktigheten, särskilt om man har parat utan att ha tagit progesteronprov och därmed inte vet när ägglossning har skett.

Vi har också en digital tandröntgenenhet vilken vi använder för att diagnostisera FORL, tandfrakturer, rotspetsbölder, käkfrakturer m.m. samt som hjälpmedel vid tandutdragningar.

Hur går en röntgenundersökning till?

Vid undersökningen vill vi ibland ha hjälp av djurägaren. Du får då hjälpa till att hålla i djuret vid undersökningen. För att få vara med vid en röntgenundersökning måste du vara över 18 år och får ej vara gravid. Du tilldelas ett blyförkläde samt en halskrage som skyddsutrustning vid undersökningen.

Beroende på vilken undersökning som ska utföras kan djuret komma att behöva en lugnande spruta. Detta gäller framför allt vid undersökning av skelett, och det är då bra om djuret är fastande (6 timmar för katt och 12 timmar för hund).

Ultraljud

Vår ultraljudsutrustning används bland annat för dräktighetsundersökningar och vid urinvägsproblem, njurproblem och misstanke om livmoderinflammation. Enklare ultraljudsundersökningar kan göras av flera av våra veterinärer, medan mer avancerade undersökningar kan göras av vår Radiolog, eller remitteras till djursjukhus (exempelvis ett fullständigt bukultraljud som en del i en utredning för medicinska problem).

Undersökningen är inte smärtsam för djuret och kan ofta utföras på vaket djur, men ibland ges lugnande. Djuret får ligga på rygg i en mjuk vagga eller på sidan och en ruta rakas på buken för att ultraljudet ska komma åt. Huden fuktas med sprit och gel används för att fortleda ultraljudsvågorna. Det kan därför vara bra att duscha av djuret efter hemkomst då vissa djur kan klia sig av ultraljudsgelen.

Dräktighetsultraljud bör göras tidigast dygn 25 efter sista parning, men en bättre bedömning görs på dag 28 eller senare så vi rekommenderar att man väntar lite. Detta gäller både för katter och hundar. Ett dräktighetsultraljud svarar på om djuret är dräktigt. Det går inte att räkna exakt antal foster. Foster kan lätt döljas bakom tarminnehåll, samma foster kan räknas flera gånger och resorption av foster kan ske upp till dag 42. Däremot kan det möjligen bedömas om det är få eller många foster.

Operation

Vi har på kliniken möjlighet att utföra de flesta rutinoperationerna och även en del mer avancerade mjukdelsoperationer och ortopedi. Vår opera­tionsavdelning har modern narkosutrustning med gasnarkos och övervakningsutrustning, för att möjliggöra en bra och säker narkos för ditt djur. Vi har även en syrgasbur för att kunna ge patienter med andningss­vårigheter möjlighet att andas luft med extra hög koncentration av syre, antingen före/efter en narkos eller som en del av den akuta behandlingen av svårt sjuka eller skadade djur.

Några av de operationer som görs på kliniken är:

Inför operationen

Fasta: Inför en operation bör djuret vara fastande (ca 6 timmar för katt och 12 timmar för hund) för att undvika kräkningar. Vatten ska stå framme som vanligt.

Schamponering: Hundar bör schamponeras dagen innan operation för att minska risken för sårinfek­tioner, var särskilt noga med området som ska opereras. Använd gärna klorhexidinschampo, men även vanligt hundschampo går bra. Katter behöver i regel inte badas om de inte är smutsiga.

Medicinering: Om ditt djur står på medicinering ska den oftast ges som vanligt inför operationen. Undantag kan dock finnas, så fråga veterinären i förväg vad som gäller.

Rastning: Hundar bör vara välrastade inför en operation eftersom de inte kan rastas efter operationen förrän de är stadiga på benen igen.

Normalt sett lämnas djuret in för operation på morgonen och vi hör av oss när djuret är redo för hemgång. Om djuret har särskilda behov, tex har mycket svårt för att lämnas ensam eller är rädd för hantering av främmande människor, fråga oss så kan vi tillsammans försöka hitta en lösning som gör dagen mindre stressfylld för djuret.

Det är viktigt att ni är tillgängliga på telefon under dagen och lämnar ett korrekt telefonnummer (eller flera), om det skulle uppstå någon fråga eller komplikation.

Om det är något du vill att vi passar på att utföra när djuret ändå är här för operation, t.ex. ID-märkning, kloklippning eller vaccinering ber vi er säga till när ni lämnar in ert djur. Vi ber er även tala om ifall djuret har några egenheter som kan vara bra att veta vid hantering, om det har några tidigare medicinska problem eller om det får några mediciner.

Hur går en operation till?

Beroende på vilken typ av operation som ska genomföras kan ditt djur få två olika typer av narkos. Vid enklare ingrepp så som kastration av katter får katten först en lugnande spruta i nackskinnet. När katten har somnat till får den ytterligare en spruta med ett narkosmedel samt smärtlindring. Efter operationen får katten en uppvakningsspruta som gör att den vaknar till igen. För mer avancerade opera­tioner används ofta en annan typ av narkos. Djuret får då först lugnande och smärtlindring inför operationen. Djuret sövs sedan och får en andningstub i halsen, genom vilken djuret andas in narkosgas under operationen. Denna andningstub kan göra att djuret blir lite irriterad i halsen och lätt rethosta och heshet kan förekomma någon dag efter operationen. Vid gasnarkos får djuret en permanentkanyl i ett blodkärl i benet, och har därför ett plåster efter denna vid hämtning. Detta plåster kan tas av när ni kommer hem.

Under operationen har vi möjlighet att övervaka en mängd olika parametrar så som djurets hjärtfrekvens, andningsfrekvens, kropps­temperatur, blodtryck och olika gaser i djurets utandningsluft. Detta gör att narkosen lättare kan anpassas till det individuella djuret.

Efter en operation får djuret vakna till på någon av våra uppvaknings­avdelningar. Avdelningarna är separata för hundar och katter för att minska stressen för djuren. Katter och hundar bor i burar anpassade efter deras storlek och bäddade med mjuka filtar och katterna har även en kattlåda i buren. För att inte djuren ska frysa när de vaknar efter narkosen har vi  golvvärme i stallarna och temperaturen är generellt högre i dessa avdelningar än i övriga delar av kliniken.

När djuret har vaknat efter narkosen hör vi av oss till dig och du är välkommen in för att hämta ditt djur. Djuret ska då kunna stå på benen, men kan fortfarande vara lite vinglig och trött och det är bra om du kan vara hemma med ditt djur under resten av dagen. 

Eftervård

Om ditt djur har yttre stygn efter operationen ska dessa vanligtvis tas bort efter 10–12 dagar. Detta kan efter tidsbokning göras kostnadsfritt på kliniken. Om ditt djur behöver ges lugnande för att stygnen ska kunna tas bort tillkommer dock kostnaden för detta. I många fall syr vi intrakutant, dvs med stygn som inte syns på utsidan och som löses upp av sig själva och därmed inte behöver tas bort.

Efter en operation är det vanligt att djuret behöver en krage för att inte slicka och bita på såret. Denna bör alltid sitta på när djuret är oövervakat men kan eventuellt tas av när du har djuret under noggrann uppsikt och när det ska äta eller rastas. Katter som har krage på sig får inte gå ut, då det är lätt hänt att katten fastnar med kragen när de är ute. I vissa fall kan det även vara bra att skydda såret med en kroppsstrumpa/body eller att sätta på strumpor på djurets tassar om det försöker klia på såret.  Det är bra att om möjligt ta tempen på djuret dagligen under ca en vecka efter operationen, för att snabbt kunna fånga upp eventuella komplikationer. Tempen tas i ändtarmen på djuret, det går bra med en vanlig termometer. Normal temperatur för hundar och katter är ca 38–39°C. Titta även på operationssåret dagligen och håll koll på djurets allmäntillstånd och aptit, och hör av dig om du misstänker att någon komplikation har uppstått. Om du är osäker tar vi gärna in djuret för att titta på såret eller liknande så att eventuella komplikationer kan behandlas så fort de upptäcks.

Ortopedi

Vår veterinär Pawel Pestka arbetar med ortopedi och mjukdelskirurgi. Exempel på ortopediska operationer som Pawel utför hos oss är korsbandsruptur, frakturfixering, caputresektion, höftledsluxation, patellaluxation, amputation och ulnaosteotomi.

Vi har i nuläget tyvärr ej möjlighet att göra artroskopi. Om CT/DT (”3D-röntgen”) behövs remitterar vi till djursjukhus för detta. Efter många ortopediska operationer är rehab en viktig del av behandlingen och för detta samarbetar vi med fysioterapeut.

Tand & munhåla

Vi utför tandbehandlingar på både hund och katt. Vi använder gasnarkos och digital tandröntgen. Exempel på behandlingar som utförs är:

Eftersom djuret sövs ska det vara fastande (6 timmar för katt, 12 timmar för hund) inför besöket, vatten ges som vanligt. Vi är även tacksamma om djuret inte är alltför blött eller smutsigt. Hundar bör rastas ordentligt innan de lämnas in.

Tandproblem är mycket vanligt hos hund och katt, särskilt när de börjar bli lite äldre. Innan djuret bokas in för någon åtgärd vill vi alltid undersöka djuret för att dels bedöma behovet av tandvård och lyssna på hjärtat så att det låter friskt inför en sövning, dels fånga upp om djuret har tecken på någon annan sjukdom. På äldre djur (ca 7–8 år och uppåt) och djur som visar symptom på sjukdom rekommenderar vi att blodprover tas innan sövning. Tyvärr är det lätt att som ägare inte upptäcka tandsjukdom hos sitt djur, så det kan alltid vara en god idé att boka in ditt djur för en undersökning om du är osäker.

Tandborstning

Daglig tandborstning är den bästa förebyggande åtgärden mot tandsten, gingivit (inflammation i tandköttet) och parodontit (tandlossning). Du kan använda en tandborste för djur, en mjuk microfibertandborste (”fingertuta”), eller en mjuk tandborste för barn eller vuxna beroende på djurets storlek och vad som känns bra för dig och ditt djur. Eltandborste är väldigt bra men kan vara lite svårare att vänja djuret vid. Fukta tandborsten med vatten. Tandkräm för hund/katt kan användas men är inte så viktigt – det är den mekaniska rengöringen som gör skillnad. Många djur uppskattar smaken på tandkrämen vilket kan underlätta. Använd inte tandkräm för människor! Gnugga noga utsidan av alla tänder, missa inte dem längst bak i munnen. Viktigast är området i övergången mellan tand och tandkött. Djuret behöver inte gapa när du borstar utsidan utan det räcker att lyfta försiktigt på läpparna. Insidan av tänderna är svårare att komma åt och har oftast mindre besvär, dvs det är ok att bara borsta utsidan, men om du kommer åt så är det förstås bra. Borsta helst varje dag eller åtminstone några gånger i veckan. Belöna gärna djuret med godbitar och ha tålamod när proceduren lärs in – det är bättre att djuret tycker att borstningen är ok och det tar några veckor innan du får borsta hela munnen än att stressa fram det.

Laboratorium

I vårt laboratorium har vi möjlighet att analysera blod- och urinprover samt mikroskopera cellutstryk.

Vår blodanalysutrustning är avancerad och vi kan analysera de flesta prover medan du väntar kvar hos oss. Vi kan då diskutera fortsatt vård och direkt sätta in lämplig behandling. Vissa prover kan vi dock ej analysera själva utan dessa skickas i väg för analys, veterinären ringer sedan upp för att meddela provsvaret.

Urinanalyser kan vara av stort värde vid utredning av urinvägsproblem, men kan även vara ett viktigt komplement till andra undersökningar. Vi har möjlighet att undersöka urinens densitet, förekomst av kristaller, glukos, ketoner m.m., mäta pH, undersöka sediment samt utföra urinodlingar för att hitta eventuella bakterier i urinen.

Vid mikroskopering kan veterinären undersöka förekomst av parasiter, bakterier, svamp m.m. i ett cellutstryk eller annat prov.

Exempel på blodanalyser vi har möjlighet att utföra på kliniken

Vaccination

Vi har inte drop-in. Boka tid för vaccination på 018 – 30 06 60. 

Att regelbundet vaccinera ditt djur är viktigt för att undvika smittsamma, allvarliga sjukdomar. Det kan även vara ett krav att ditt djur är vaccinerat om ni ska tävla, ställa ut, eller om djuret ska lämnas på dagis eller pensionat. Vid utlandsresa är det extra viktigt att se över djurets vaccinationer. Vacciner delas in i basvacciner, vilka alla individer inom djurslaget bör få, och tilläggsvaccin vilka rekommenderas till djur som utsätts för speciella risker.

Vid utlandsresa gäller särskilda bestämmelser. I de allra flesta fall krävs att djuret får ett pass utfärdat och vaccination mot rabies, men även vaccin mot andra sjukdomar kan vara aktuellt beroende på vart djuret ska resa.

Vaccination av hund

Valpar vaccineras vanligtvis vid ungefär 8 och 12–13 veckors ålder mot valpsjuka, smittsam leverinflammation, parvo och kennelhosta (DHPPi). Vid ett års ålder ska hunden vaccineras ytterligare en gång mot dessa sjukdomar. Därefter upprepas kombinationsvaccinet var 3:e år. Kennelhostevaccinet (KC eller Pi) bör upprepas årligen, särskilt om hunden träffar många andra hundar. Vaccin mot kennelhosta kan ges antingen som en injektion eller genom att vaccinet droppas i nosen på hunden. Tyvärr skyddar kennelhostevaccinet inte hunden till 100%, men risken att hunden drabbas blir mindre och om det händer är symptomen oftast mildare.

Exempel på vaccinationsschema::

8 veckor: vaccin mot valpsjuka, smittsam leverinflammation, parvo och kennelhosta

12 veckor: vaccin mot valpsjuka, smittsam leverinflammation, parvo och kennelhosta

1 år: vaccin mot valpsjuka, smittsam leverinflammation, parvo och kennelhosta

2 år: vaccin mot kennelhosta (valfritt)

3 år: vaccin mot kennelhosta (valfritt)

4 år: vaccin mot valpsjuka, smittsam leverinflammation, parvo och kennelhosta 

5 år: vaccin mot kennelhosta (valfritt)

Vaccination katt

Katter vaccineras vanligtvis mot kattpest och kattsnuva. Kattungar vaccineras vid ungefär 8–9 och 12–13 veckors ålder. Ca ett år efter den andra sprutan görs ytterligare en vaccinering. Kattpestvaccinet är verksamt i minst 3 år medan kattsnuvevaccinet endast är verksamt i ett år. Oftast räcker det att vaccinera vuxna katter var 3:e år, om inte katten utsätts för extra smittryck, då kan årliga vaccinationer mot kattsnuva rekommenderas (t.ex. vistelse på kattpensionat, kattutställningar, uppfödare som har många katter som köps och säljs). Kattsnuvevaccinet skyddar tyvärr inte helt mot sjukdom, men risken minskar och symptomen blir oftast mildare om katten skulle smittas.

Även innekatter bör vaccineras. Framför allt kattpestviruset är mycket tåligt och kan överleva lång tid i miljön. Det finns risk att du tar med dig smitta hem till din katt från miljön med dina kläder och skor.

Vi rekommenderar följande vaccinationsschema:

8 veckor: kattpest och kattsnuva

12 veckor: kattpest och kattsnuva

Vid 1 års ålder: kattpest och kattsnuva

4 år: Kattpest och kattsnuva

7 år: kattpest och kattsnuva

Biverkningar

Det är ovanligt att hundar och katter får biverkningar av vaccin. Trötthet, feber, hälta och aptitförlust kan dock förekomma. Även lokala symtom så som klåda och irritation vid injektionsstället ses ibland. Hos enstaka individer förekommer allergiska reaktioner, dessa kan visa sig som nässelutslag, kräkningar, diarré, andningssvårigheter och nedsatt allmäntillstånd. Om ditt djur visar tecken på biverkningar ber vi dig att kontakta oss för rådgivning samt för att vi ska kunna göra en biverkningsrapportering. Vid allvarliga symtom bör veterinär uppsökas omgående.

Diet

Övervikt är tyvärr ett vanligt problem hos hundar och katter. En för hög vikt frestar på leder, ökar risken för diabetes och försämrar djurets livskvalité. Trots det kan det vara svårt att banta sitt djur på egen hand.

Vi erbjuder dig stöd och hjälp att minska ditt djurs vikt. Enklare rådgivning och försäljning av dietfoder kan göras av vår receptionist. Till katter rekommenderar vi vanligen kolhydratfritt blötfoder och till hund viktnedgångsfoder som kan köpas i vår butik. Det går självklart bra att komma till oss för att väga ditt djur. Om du behöver mer rådgivning, boka ett besök till veterinär. Det kan behöva uteslutas att ditt djur inte lider av någon sjukdom som dels kan ha gett den förhöjda vikten, dels kan påverka lämpligt tillvägagångssätt för viktminskning. Då gör veterinären en allmän undersökning och eventuellt tas blodprover för att utesluta vissa sjukdomar, t.ex. sköldkörtelsjukdom och diabetes. Om ditt djur har börjat gå ned i vikt utan att du har gjort några större förändringar i djurets diet eller motion så är det oftast ett tecken på sjukdom (även om djuret var överviktigt från början), så då ska alltid en veterinärundersökning bokas.

Seniorkontroll

Åldrande är ingen sjukdom, men många sjukdomar blir vanligare med stigande ålder. Det kan vara klokt att boka in en seniorkontroll av din hund eller katt vid ca 8–10 års ålder, för att upptäcka eventuella problem i ett tidigt skede och kunna sätta in lämplig behandling eller extra övervakning. Seniorkontrollen är avsedd för äldre djur som uppfattas som friska av sin ägare.

En seniorkontroll innebär att vi gör en allmän veterinärundersökning, där veterinären känner igenom djuret, tittar på tänderna, lyssnar på hjärtat och lungorna, bedömer hullet och undersöker om djuret visar några tecken på smärta från t.ex. lederna. Ett blodprov tas för att upptäcka sjukdomar som är vanliga hos äldre djur, exempelvis diabetes eller problem med njurar, lever eller sköldkörtel. Om några avvikelser upptäcks kan det innebära att vi rekommenderar vidare utredning eller behandling.

Sista vilan

Att behöva ta beslutet att låta sitt älskade djur somna in kan vara något av det svåraste man som djurägare behöver göra. Vi vill därför att när beslutet väl är taget så ska stunden då det är dags att säga farväl vara något fint. Vi har själva varit med om det och vet att man ibland kan behöva lite tid att säga farväl. Vi låter dig därför ta den tid du behöver och vi ska tillsammans försöka göra det så fint som möjligt. Om du känner att du inte vill vara med under själva avlivningen är det helt okej. Veterinären kommer i sådant fall sitta kvar inne hos djuret medan det somnar in.

Det kan vara bra att i förväg bestämma sig för hur du vill att kroppen tas om hand efter avlivningen. Vi har tre alternativ att erbjuda:

Vi har ett separat rum med egen ingång från utsidan så att man ska slippa gå igenom väntrummet när det är klart. Betalning och underskrift gör du i receptionen i förväg så du inte behöver tänka på det efteråt. Ta med legitimation.

Djuret får först en lugnande spruta och veterinären går ut under 5–10 minuter så du får en stund i lugn och ro med djuret. Djuret blir vanligen trött och sover inom några minuter. Därefter lägger veterinären en permanentkanyl i ett blodkärl i benet och där ges en spruta som får hjärtat att stanna (alternativt direkt i buken eller i hjärtat om det inte går att lägga en permanentkanyl, framför allt på smådjur som kaniner och gnagare). Veterinären lyssnar på hjärtat för att bekräfta att djuret har somnat in. Du får stanna kvar den stund du behöver för att ta ett sista farväl.

Livförsäkring

Om du har en giltig livförsäkring på ditt djur och vill ha ut pengar på denna, måste beslutet om avlivning ske på inrådan av veterinär. Detta innebär att veterinär ska ha undersökt djuret och vid behov utrett djurets problem innan avlivning. Om detta är aktuellt måste du alltså boka en tid för undersökning, inte bara avlivning (om djuret inte redan är veterinärundersökt och du och veterinären kommit överens om att avlivning är det bästa alternativet). Veterinärvårdsförsäkring är inte samma sak som livförsäkring. Livförsäkringar är i allmänhet inte giltiga när djuret är lite äldre, ca 10 år. Kontrollera i förväg vad som gäller för just din försäkring. Om intyg till försäkringsbolag för liversättning ska skrivas tar vi ut en avgift för detta.

Reception

Receptionen är den första anhalten vid ert besök hos oss. Det är här ni anmäler er ankomst och patienten registreras i journalsystemet. Efter besöket sker även betalningen här. Mellan 08:00 och 17:00 möts du här av vår receptionist som hjälper dig med allt det praktiska kring besöket. Efter kl. 17 är receptionen obemannad men då kan du lätt få tag på oss genom att ringa på klockan som finns på disken.

När du anmält dig och ditt djur i receptionen ombeds du oftast att sitta ned i väntrummet tillsammans med ditt djur tills det är er tur. I väntrummet finns tillgång till enklare fika, fruktkorg, tidningar och toalett. Om ditt djur skulle vara törstigt finns det även vattenskålar att låna.

Klicka på våra tjänster i listan här intill för att läsa mer! Du är välkommen att kontakta oss om du har några frågor!

Akutmottagning

Vi tar emot akuta patienter i mån av tid. Vi har inte drop-in. Kontakta oss via telefon innan ni kommer hit för att vi lättast ska kunna planera dagen samt för att kunna förbereda för akutvård. Detta kan i vissa fall innebära en viss väntetid för planerade undersökningar, vi ber er ha överseende med detta då det kan vara livsavgörande för den akuta patienten.

Poliklinik

Det är till poliklinikavdelningen du kommer först vid ditt besök. Här sker de flesta av undersökningarna. Vi har tre poliklinikrum, dessa ligger i direkt anslutning till väntrummet. Efter att du anmält er ankomst i receptionen ombeds du vanligen att sitta ned i väntrummet tillsammans med ditt djur. När det är din tur ropas ni in i ett utav poliklinikrummen.

Röntgen

Att röntga innebär att med hjälp av röntgenstrålar avbilda djurets inre organ. Vi utför både akuta och planerade undersökningar. Vi har det digitala systemet, vilket innebär att röntgenbilderna läses direkt på datorn. För dig och ditt djur ger det en snabbare undersökning, bättre bildkvalitet och en möjlighet att köpa med er en CD med djurets bilder.

 Vi använder bland annat röntgen för att undersöka/diagnostisera:

Vi genomför även röntgen för:

Vi har också en digital tandröntgenenhet vilken vi använder för att diagnostisera FORL, tandfrakturer, rotspetsbölder, käkfrakturer m.m. samt som hjälpmedel vid tandutdragningar.

Hur går en röntgenundersökning till?

Vid undersökningen vill vi oftast ha hjälp av minst en djurägare. Du får då hjälpa till att hålla i djuret vid undersökningen och under framkallningen. För att få vara med vid en röntgenundersökning måste du vara över 18 år och får ej vara gravid. Du tilldelas ett blyförkläde samt en halskrage som skyddsutrustning vid undersökningen.

Beroende på vilken undersökning som ska utföras kan djuret komma att behöva en lugnande spruta. Detta gäller framför allt vid undersökning av skelett, och det är då bra om djuret inte har ätit under ca 6 timmar före besöket.

Ultraljud

Vår ultraljudsutrustning används främst för dräktighetsundersökningar, urinvägsproblem samt vid njurproblem.

Undersökningen är inte smärtsam för djuret och ofta kan undersökningen göras medan djuret ligger på sidan för att minska stressen som undersökning i ryggläge innebär. Oftast måste en ruta rakas på djurets mage för att få en bra kontakt med ultraljudsproben. Huden fuktas med sprit och en gel används för att fortleda ultraljudsvågorna. Det kan därför vara bra att duscha av djuret efter hemkomst då vissa djur kan vara överkänsliga mot denna gel.

En dräktighetsundersökning görs oftast ca 25-35 dygn efter parning. Det går då att se om tiken/honkatten är dräktig eller ej. Det går dock inte att räkna antalet foster.

Vid urinvägsproblem används ultraljud främst för att leta efter stenar i urinblåsan eller för att se om urinblåseväggen är förtjockad. Denna undersökning kompletteras oftast med en röntgenundersökning.

Ultraljud kan även användas för att diagnostisera livmoderinflammationer.

Operation

Vi har på kliniken möjlighet att utföra de flesta rutinoperationerna. Vår opera­tionsavdelning har modern narkosutrustning och övervaknings­apparatur, för att möjliggöra en bra och säker narkos för ditt djur. Vi har även en syrgasbur för att kunna ge patienter med andningss­vårigheter möjlighet att andas luft med extra hög koncentration av syre, antingen före/efter en narkos eller som en del av den akuta behandlingen av svårt sjuka eller skadade djur.

Några av de operationer som görs på kliniken är:

Inför operationen

Inför en operation bör djuret vara fastande ca: 6 timmar före sövning för att undvika kräkningar. Vatten kan stå framme som vanligt. Hundar bör badas dagen innan operation för att minska risken för sårinfek­tioner. Katter behöver i regel inte badas om de inte är smutsiga.Hundar bör vara välrastade inför en operation eftersom de inte kan rastas efter operationen förrän de är stadiga på benen igen.

Om det är något du vill att vi passar på att utföra när djuret ändå är här för operation, t ex ID-märkning, kloklippning, rycka öronhår eller vaccinera ber vi er säga till när ni lämnar in ert djur.  Vi ber er även tala om ifall djuret har några egenheter som kan vara bra att veta vid hantering, om det har några tidigare medicinska problem eller om det får några mediciner.

Hur går en operation till?

Beroende på vilken typ av operation som ska genomföras kan ditt djur få två olika typer av narkos. Vid enklare ingrepp så som kastration av katter får katten först en lugnande spruta i nackskinnet. När katten har somnat till får den ytterligare en spruta med ett narkosmedel samt smärtlindring. Efter operationen får katten en uppvakningsspruta som gör att den vaknar till igen. När du hämtar din katt är den vaken och kan stå på benen, men den kan fortfarande vara lite snurrig efter narkosen och det är bra om du kan vara hemma med ditt djur under resten av dagen.  För mer avancerade opera­tioner används ofta en annan typ av narkos. Djuret får då först en lugnande spruta och smärtlindring inför operationen. När djuret blivit trött läggs en kanyl i ett framben, varför djuret när det lämnas har ett plåster på benet. Detta plåster kan tas av direkt vid hemgång. Djuret sövs sedan och får en andningstub i halsen, genom vilken djuret andas in narkosgas under operationen. Denna andningstub kan göra att djuret blir lite irriterad i halsen och lätt rethosta och heshet kan förekomma någon dag efter operationen.

Under operationen har vi möjlighet att övervaka en mängd olika parametrar så som bland annat djurets hjärtfrekvens, andningsfrekvens, kropps­temperatur, blodtryck och olika gaser i djurets utandningsluft. Detta gör att narkosen lättare kan anpassas till det individuella djuret.

Efter en operation får djuret vakna till på någon av våra uppvaknings­avdelningar. Avdelningarna är separata för hundar och katter för att minska stressen för djuren. Katter och små hundar bor i burar bäddade med mjuka filtar och katterna har även en kattlåda i buren. Större hundar vaknar upp i ett eget litet rum där även de har bäddat med filtar. För att inte djuren ska frysa när de vaknar efter narkosen har vi i två av rummen golvvärme och temperaturen är generellt högre i dessa avdelningar än i övriga delar av kliniken.

Eftervård

Om ditt djur har yttre stygn efter operationen ska dessa vanligtvis tas bort efter 10-12 dagar. Detta kan efter tidsbokning göras kostnadsfritt på kliniken. Om ditt djur behöver ges lugnande för att stygnen ska kunna tas bort tillkommer dock kostnaden för detta.

Efter en operation är det vanligt att djuret behöver en krage för att inte slicka och bita på såret. Denna bör alltid sitta på när djuret är oövervakat men kan eventuellt tas av när du har djuret under noggrann uppsikt och när det ska äta eller rastas. Katter som har krage på sig får inte gå ut, då det är lätt hänt att katten fastnar med kragen när de är ute. I vissa fall kan det även vara bra att skydda såret med en kroppsstrumpa/body eller att sätta på strumpor på djurets tassar om det försöker klia på såret.  Det är bra att om möjligt ta tempen på djuret dagligen under ca en vecka efter operationen, för att snabbt kunna fånga upp eventuella komplikationer. Tempen tas i rumpan på djuret, det går bra med en vanlig termometer men det finns även speciella termometrar för djur som ofta klarar av en snabbare mätning. Normal temperatur för hundar och katter är ca 38-39°C.

Tand & munhåla

Vi utför tandbehandlingar på både hund och katt. Vi har möjlighet att utföra ett flertal olika undersökningar och åtgärder på ditt djur:

Vi har även tillgång till en modern digital tandröntgenenhet, vilken vi använder för att diagnostisera FORL, tandfrakturer, rotspetsbölder, käkfrakturer m.m. samt som hjälpmedel vid tandutdragningar.

Vid borttagning av tandsten måste djuret sövas för att tänderna ska kunna göras rent ordentligt. När djuret är sövt tas tandstenen bort med hjälp av ultraljud. Tänder och munhåla inspekteras noggrant och tänderna poleras med tandpasta för tandens yta ska bli slätare så att ny tandsten inte ska fastna lika lätt. Vid behov kan även sjuka eller lösa tänder dras ut.

Eftersom djuret sövs ska det vara fastande minst ca: 6 timmar inför besöket, vatten går bra att ge som vanligt. Vi är även tacksamma om djuret inte är alltför blött eller smutsigt. Hundar bör rastas ordentligt innan de lämnas in.

Efter behandlingen är det viktigt att du börjar borsta tänderna på ditt djur. Detta bör göras dagligen för bästa effekt. Det går bra att använda en vanlig mjuk barntandborste, men det finns även ett antal produkter anpassade för djur. Det är den mekaniska rengöringen som är viktigast, det går därför bra att bara fukta tandborsten med vatten. Det finns dock tandkräm speciellt anpassad till djur som ofta är smaksatt med lever eller liknande, vilket kan göra att ditt djur uppskattar tandborstningen mer. Använd inte vanlig tandkräm för människor till ditt djur då den kan innehålla ämnen som hundar och katter inte tål!

Det är viktigast att borsta utsidan av tänderna då det är där det lättast bildas tandsten. Har du en snäll hund eller katt är det givetvis även bra att borsta insidan av tänderna. Börja med att borsta några tänder i taget så att djuret vänjer sig och gör det gärna till en mysig stund för dig och ditt djur så går det lättare för er båda!

Laboratorium

I vårt laboratorium har vi möjlighet att analysera blodprover, urinprover samt mikroskopera cellutstryk.

Vår blodanalysutrustning är avancerad och vi kan analysera de flesta prover medan du väntar kvar hos oss. Vi kan då diskutera fortsatt vård och direkt sätta in lämplig behandling. Vissa prover kan vi dock ej analysera själva utan dessa skickas iväg för analys, veterinären ringer sedan upp för att meddela provsvaret.

Urinanalyser kan vara av stort värde vid utredning av urinvägsproblem, men kan även vara ett viktigt komplement till andra undersökningar. Vi har möjlighet att undersöka urinens densitet, förekomst av kristaller, glukos, ketoner m.m., mäta pH samt utföra urinodlingar där förekomst av bakterier i urinen undersöks.

Vid mikroskopering kan veterinären undersöka förekomst av parasiter, bakterier, svamp m.m. i ett cellutstryk eller annat prov.

Exempel på blodanalyser vi har möjlighet att utföra på kliniken

Vaccination

Vi har inte drop-in. Boka tid för vaccination på 018-300660. 

Att regelbundet vaccinera ditt djur är viktigt för att undvika smittsamma, allvarliga sjukdomar. Det kan även vara ett krav att ditt djur är vaccinerat om ni ska tävla, ställa ut, eller om djuret ska lämnas på dagis eller pensionat. Vid utlandsresa är det extra viktigt att se över djurets vaccinationer. Vacciner delas in i basvacciner, vilka alla individer inom djurslaget bör få, och tilläggsvaccin vilka rekommenderas till djur som utsätts för speciella risker.

Vid utlandsresa gäller särskilda bestämmelser. I de allra flesta fall krävs vaccination mot rabies, men även vaccin mot andra sjukdomar kan vara aktuellt beroende på vart djuret ska resa. För mera information läs Inför utlandsresa.

Vaccination av hund

Hundar vaccineras vanligtvis vid ungefär 8 och 12 veckors ålder mot valpsjuka, smittsam leverinflammation, parvo och kennelhosta. Vid ett års ålder ska hunden vaccineras ytterligare en gång mot dessa sjukdomar.  För att få ett så gott skydd som möjligt mot kennelhosta bör hunden sedan återvaccineras varje år. Vaccin mot kennelhosta kan ges antingen som en injektion eller genom att vaccinet droppas i nosen på hunden.   Beroende på vilket vaccin som används och under vilket smittryck hunden lever bör den vaccineras mot valpsjuka, smittsam leverinflammation och parvo med 2-3 års mellanrum.

Exempel på vaccinationsschema::

8 veckor: vaccin mot valpsjuka, smittsam leverinflammation, parvo och kennelhosta

12 veckor: vaccin mot valpsjuka, smittsam leverinflammation, parvo och kennelhosta

1 år: vaccin mot valpsjuka, smittsam leverinflammation, parvo och kennelhosta

2 år: vaccin mot kennelhosta (valfritt)

3 år: vaccin mot valpsjuka, smittsam leverinflammation, parvo och kennelhosta

4 år: vaccin mot kennelhosta (valfritt)

5 år: vaccin mot valpsjuka, smittsam leverinflammation, parvo och kennelhosta osv.

Vaccination katt

Katter vaccineras vanligtvis mot kattpest och kattsnuva. Kattungar vaccineras vid ungefär 8 och 12 veckors ålder. Ca ett år efter den andra sprutan görs ytterligare en vaccinering. Kattpestvaccinet är verksamt i 3 år medan kattsnuvevaccinet endast är verksamt i ett år.

Även innekatter bör vaccineras. Framför allt kattpestviruset är mycket tåligt och kan överleva lång tid i miljön. Det finns risk att du tar med dig smitta hem till din katt från miljön med dina kläder och skor. Innekatter kan även ha ett sämre utvecklat immunförsvar då de inte naturligt träffar på så många smittämnen, detta kan göra dem känsligare för infektionssjukdomar än utekatter. Vi rekommenderar att innekatter vaccineras både mot kattpest och kattsnuva, men som ett minimum bör de vaccineras vart tredje år mot kattpest.

Vi rekommenderar följande vaccinationsschema:

8 veckor: kattpest och kattsnuva

12 veckor: kattpest och kattsnuva

Vid 1 års ålder: kattpest och kattsnuva

3 år: Kattpest och kattsnuva

6 år: kattpest och kattsnuva

Biverkningar

Det är ovanligt att hundar och katter får biverkningar av vaccin. Trötthet, feber, hälta och aptitförlust kan dock förekomma. Även lokala symtom så som klåda och irritation vid injektionsstället ses ibland. Hos enstaka individer förekommer allergiska reaktioner, dessa kan visa sig som nässelutslag, kräkningar, diarré, andningssvårigheter och nedsatt allmäntillstånd. Om ditt djur visar tecken på biverkningar ber vi dig att kontakta oss för rådgivning samt för att vi ska kunna göra en biverkningsrapportering. Vid allvarliga symtom bör veterinär uppsökas omgående.

Diet

Har du problem med ditt djurs vikt är du inte ensam. Det är idag ganska vanligt, men tyvärr inte ofarligt. En för hög vikt frestar på leder, ökar risken för diabetes och försämrar djurets livskvalité. Trots det kan det vara svårt att banta sitt djur på egen hand.

Vi erbjuder dig stöd och hjälp att minska ditt djurs vikt, eventuellt måste det uteslutas att ditt djur inte lider av någon sjukdom som dels kan ha gett den förhöjda vikten, och dels kan påverka lämpligt tillvägagångssätt för viktminskningen. Då börjar vi med att veterinären gör en allmän veterinärundersökning, och ett blodprov tas, som analyseras för att utesluta vissa sjukdomar, tex struma och diabetes. Efter det träffas vi och gör en genomgång av provsvaren och lägger upp ett viktminskningsprogram.

Seniorkontroll

Åldrande är ingen sjukdom, men innebär ofta att kroppen och dess inre organ fungerar sämre än vad de gjort när djuret var yngre.

En seniorkontroll innebär att vi gör en allmän veterinärundersökning, där veterinären bland annat klämmer och känner på djuret, lyssnar på hjärtat och lungorna och undersöker om djuret visar några tecken på smärta från t.ex. lederna. Ett blodprov tas som vi analyserar här på kliniken under tiden som veterinären undersöker djuret. Detta gör att du snabbt får en bild av hur ditt djur mår och det kan vara möjligt att fånga upp vissa sjukdomar redan innan du ser några symtom.

Vi diskuterar igenom eventuella behandlingar och åtgärder för att du ska kunna ge din hund eller katt en så bra ålderdom som möjligt. Ibland kan man t.ex. behöva anpassa utfodringen för att minska belastningen på djurets organ, så som lever, njurar eller leder. Det kan även krävas ytterligare utredningar och behandlingar om någon sjukdom eller skada upptäcks vid undersökningen.

Sista vilan

Att behöva ta beslutet att låta sitt älskade djur somna in kan vara något av det svårast man som djurägare behöver göra. Vi vill därför att när beslutet väl är taget så ska stunden då det är dags att säga farväl vara något fint. Vi har själva varit med om det och vet att man ibland kan behöva lite tid att säga farväl. Vi låter dig därför ta den tid du behöver och vi ska tillsammans försöka göra det så fint som möjligt. Om du känner att du inte vill vara med under själva avlivningen är det helt okej. Veterinären kommer i sådant fall sitta kvar inne hos djuret medan det somnar in.
Vi har ett separat rum med egen ingång från utsidan så att man ska slippa gå igenom väntrummet när det är klart. 

Det kan vara bra att i förväg bestämma sig för hur du vill att kroppen tas omhand efter avlivningen. Vi har tre alternativ att erbjuda:

Denna sidan använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att stanna på vår hemsida godkänner du vårt användade av cookies. Läs mer här.